Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här. stäng

Trappor

Publicerad 2017-10-01

Typ
Längd
Bredd
Höjd

Planering

Trappan är en känslig konstruktion som kräver material av hög kvalitet. Till utomhustrappans delar som har kontakt med mark, till delar där personsäkerheten kräver att dessa inte försvagas (till skydd mot olycksfall) och till delar som är svårutbytbara eller byggs i fuktig miljö väljs tryckimpregnerat trä i träskyddsklass NTR/A.

Till andra oskyddade delar ovan mark väljs tryckimpregnerat trä i träskyddsklass NTR/AB. Läs mer i byggbeskrivning Bra att veta om impregnerat trä.

Till alla bärande delar av konstruktionen används konstruktionsvirke i lägst hållfasthetsklass C14 där inget annat anges.

Beslag, spik, skruv och bult ska vara av rostfritt stål, eller varmförzinkade. Läs mer i byggbeskrivning Skruv- och spikguide.

Till trappor utomhus kan man med fördel använda sågat virke för att minska halkrisken. För trappor inomhus väljer man väl torkat hyvlat virke av hög kvalitet. Om virket har för hög fuktkvot kan det slå sig och spricka i inomhusvärmen.

Konstruktionen ska vara utformad så att den förhindrar att vatten och fukt samlas i mellanrum och håligheter och ska underlätta avrinning. Placera till exempel syllisolering av grundpapp ovanpå golvreglar under tralläkt.

Måla inte på trä med fuktkvot över 16 %, gäller även för impregnerat trä. Fuktkvoten (= kvot av vattnets vikt och träets torrvikt) kan kontrolleras med hjälp av en elektrisk fuktkvotsmätare. För att bibehålla träets struktur och minska sprickbildning ytbehandlas impregnerat trä med olja eller lasyrfärg. Alkydfärg väljs om man vill ha en täckmålad yta. Nackdelen är att trappan då blir hal vid fukt och frost. Till vissa färger kan man tillsätta så kallat halkstopp som gör att färgytan blir sträv. Läs mer i byggbeskrivning Nymålning av utvändigt trä.

Ledstänger monteras 900 över planstegsnosen mot vägg. När det gäller den höga yttertrappan kan trappan alternativt anslutas mot övre planets kortsida.

Alla mått är i mm där inget annat anges.

Trappor ute och inne

Trappans sidor kallas vangstycken och trappstegen plansteg. Höjdavståndet mellan planstegen heter sättsteg. En trappa med normal lutning har cirka 300 djupa plansteg och 150 höga sättsteg.

När man vet trappans totala höjd och djup, delas först djupet med 300 för att få fram antal plansteg. Därefter delas höjden med antalet plansteg för att få fram sättstegshöjden.

Utvändiga trappor bör ha mindre lutning än invändiga trappor. Stigningsvinkeln bör vara mellan 17° och 30°. Steghöjden får variera mellan minimalt 140 och maximalt 200. Stegdjupet i trappor bör vara minst 250, men trappor med normal lutning har cirka 300 djupa plansteg. Steghöjd och stegdjup kan man beräkna med hjälp av formeln 2 x steghöjden + stegdjupet = 600 – 650. Exempel: steghöjd = 150, stegdjupet blir: 600 – (2 x 150) = 300. För att undgå att vatten samlas på sättstegen (och is på vintern) kan man ha ett svagt fall på cirka 1:50 (cirka 1,2°)

Trappans vangstycken tillverkas av 45 tjockt virke. Planstegen kan bestå av en bred sammanlimmad bit, eller två lösa 28, 34 eller 45 tjocka. Dimensioneringen bestäms efter trappans bredd och funktion.

Skruvlimning beskrivs närmare under Hög yttertrappa.

Infällda steg

I vangstyckena gör man spår där planstegen passar trögt. Spåren döljs av stegnosen som skjuter ut över vangstycket.

Markera planstegens placering och tjocklek med hjälp av anslagsvinkel, smygvinkel och spetsig penna. Spåren sågas och huggs bort. Om man använder handöverfräs eller cirkelsåg måste maskinen styras exakt utefter ribbor som fixeras med spik eller tvingar.

Vid montering används snickerilim eller fuktsäkert lim för utomhusbruk. Konstruktionen dras ihop med två limknektar per plansteg. Som förstärkning kan långsmala träskruvar skruvas genom vangstyckenas utsidor in i planstegen. Ett praktiskt sätt att hålla ihop trappan vid utomhusbruk är med 10 mm gängstång, brickor och muttrar. Gängstång kan köpas hos bygg- och trävaruhandeln.

Hög yttertrappa

De fem stolparna vilar mot gjutna betongplintar 1. Om marken är stadig räcker 500 – 700 djupa plinthål, annars till frostfritt djup. Gjut först en bottenplatta av betong i hålet. Tryck fast ett lodrätt armeringsjärn i mitten. När gjutningen hårdnat placeras en 150 gjutform av papp i hålet och jorden fylls tillbaka runt om. Sedan fylls pappformen med betong, och kraftiga varmförzinkade plattjärnsbeslag/stolpfästen, 6 x 40, stagas och gjuts fast i betongplintarna.

Stolparna 2 görs av två bitar 45 x 95 som spikas ihop. En massiv stolpe har tendens att spricka.

För de horisontella reglarna 3 45 x 70 – 95 och 4 45 x 195 görs väl passande urtag i stolparna 2 och 5. Där två reglar möts i ett hörn görs halvt-i-halvt-sammanfogningar A. Stolparna fixeras mot plintarna.

Bärlinan 6 45 x 145 skruvas fast direkt mot husets vägg. Stolpen 5 görs av en 45 x 95 som skruvas fast mot ytterväggen.

Baktill vilar golvreglarna 7 45 x 145 mot bärlinan. De fixeras i framkant med balkskor och ankarspik eller ankarskruv.

Reglarna 3 utgör fäste för de lodräta räckesspjälorna. Den kraftiga regeln 4 binder ihop stolparna och bildar ytterkant på trallgolvet. Till golvet, som ligger i nivå med 4:s överkant, används tralläkt 22 – 28 x 95.

Räcket fortsätter ner på sidorna om trappan till de två stolparna. Räckesreglarna fälls in till hälften i stolparna och skråspikas fast.

Trappans vangstycken 8 är 45 x 195 – 220. Varje plansteg 9 består av två bitar 45 x 145. Med en springa på 10 blir planstegen 300 djupa. Här vilar planstegen mot små stödkonsoler 34 x 45, som skruvlimmas fast mot vangstyckenas insidor. Planstegen skråspikas eller skruvas fast uppifrån eller utifrån genom vangstyckena. I det senare fallet används smala träskruvar som försänks ner i träet. Hålet pluggas sedan igen för att få en jämn och snygg utsida.

Upptill fästs trappan i regel 4 med balkskor 45 x 227. Nedtill kan trappan vila mot två betongplattor.

Räckesspjälorna är ganska smala, cirka 28 – 34 x 45 – 70 med cirka 15 springor. De når några centimeter nedanför ytterregeln 4 och vangstyckena 8. Alternativt kan de sluta lite ovanför. Prova ut vilket som passar bäst till ditt hus.

Som avslutning spikas en bräda 28 – 34 x 95 fast horisontellt ovanpå räcket. Ovansidan hyvlas för att underlätta vattenavrinningen. Ovanpå stolparna spikas plattor 45 x 145 x 145 fast. Även dessa utformas så att vattenavrinningen blir bra.

Låg yttertrappa 

Trappan vilar direkt mot marken. Underlaget ska därför vara dränerat och väl utjämnat. Betongplattor kan placeras som stöd på lämpliga ställen.

Baksidan 10 och sidan 45 x 195 skruvas fast mot husets grund med sexkantig träskruv i inborrade skruvpluggar av plast, alternativt med fasadplugg. Reglarna 11 45 x 70 spikas fast baktill mot 10 och vilar framtill mot två betongblock 12, höjd 190. De fungerar som upplag för golvreglarna 13, som är sågade 50 x 125. Beroende på trallvirkets tjocklek placeras golvreglarna tätare eller glesare. Främre 11-regeln fixeras mot betongblocken med sexkantig träskruv eller med vinkelbeslag. Placera syllisoleringsremsa av grundpapp mellan trä och betongblock. Mot framsidan och återstående kortsida spikas täckreglar 45 x 195.

Nedersta plansteget är lägre än övriga. Basen 14 är 45 x 95. Täcksidan 15 är 22 x 95. Bakre delen 14 skruvas fast mot betongblocken 12 med sexkantig träskruv. I hörnet placeras en stödregel 17 45 x 95. Varje plansteg består av tre 95 breda tralläkt. Springorna mellan tralläkten är 5. Använd 5 mm distansbitar som mall. Främre trallläkten ska överlappa de slutna sättstegen med 10, så att en stegnos bildas.

Delarna 16 45 x 145 skråspikas. De ska nå 50 upp mot övre planets sida/framsida. Även här skråspikas de. För att täcka mellersta sättsteget används 22 x 145.

Använd vattenpass och anslagsvinkel för att rikta och kontrollera trappans delar. Välj varmförzinkad spik 4,0 – 125, 3,4 – 100 och 2,8 – 75 till stommen. För att spika eller skruva fast trallläkten används rostfri kamspik 3,1 – 75 – alternativt trallskruv, längd 55 – 75. Förborra tralläktens ändar så att spikhålen inte spräcker ändträet. Med 28 tjocklek på tralläkten blir första trappsteget 123 högt och övriga 145.

Klicka här för sajtkarta

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Dela sidan