Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här. stäng

Trädgårdsboden

Publicerad 2017-10-01

Typ
Längd
Bredd
Höjd

Planering

Natur Orienterad Design, NOD, har ritat en bod som de menar är mer en trädgårdsmöbel i jätteformat än en bod. Boden är varken vinterbonad eller tät. Den är tänkt att användas som snickarbod, utomhusmatsal, pysselrum, vinterförvaring av krukväxter och mycket mer. Golvet är av trädgårdsten eller betongplattor som glesas ut mot väggarna och fortsätter utanför boden. Varje yttervägg är tänkt att skifta karaktär enligt olika teman. På taket växer gräs och växter.

Beställ byggnadsdelar med lång leverans i god tid.

Där inget annat anges gäller konstruktionsvirke i hållfasthetsklass C14 samt plywood 12 konstruktionsplywood i hållfasthetsklass P30.

Spikar och beslag bör vara varmförzinkade.

Illustrationerna är ej skalenliga.

Alla mått är i mm där inget annat anges.

 

Bygglov

Det är tillåtet att bygga en eller flera komplementbyggnader med en sammanlagd byggnadsyta – den yta som avgränsas av väggarnas utsidor – på 15 m2 och med en höjd som är högst 3,0 m utan bygglov. Rådgör ändå med byggnadsnämnden då det kan finnas särskilda regler i en del kommuner. Byggnadsnämnden kan också lämna värdefulla synpunkter på tekniska detaljer som grundläggningsdjup och utseendefrågor. Till det senare hör till exempel lokal byggnadstradition och färgsättning.

Om boden ska stå närmare tomtgräns än 4,5 m fordras att berörd granne ger sitt medgivande. Strandskyddsregler gäller även för bygglovsfria komplementbyggnader.

Läs mer i byggbeskrivning Bygglov och anmälan.

Grund

Märk ut plintarnas placering på marken, se plintplan. Gräv gropar för dessa. Om marken består av väldränerande material som sand och grus räcker det med ett plintdjup på cirka 500. Vid tjälfarlig mark, exempelvis lera och matjord, måste plintdjupet ökas. Om boden ska stå på berggrund kan plintarna gjutas direkt på berget över ett varmförzinkat förankringsjärn. Lutar berget kraftigt kan det bli nödvändigt att göra en avjämning – en bit av berget sprängs bort eller avlägsnas på annat sätt.

För utformning plint – se detalj A. Gjut betongplattorna och tryck fast armeringsjärn i betongplattorna. Armeringen läggs 50 från underkant betongplatta, bockas upp och avslutas 50 under överkant plint. Järnen ligger så det är 35 till yttersidorna på plinten. När betongen hårdnar placeras gjutformar av papp på betongplattorna. Väg av noga.

Kapa formarna 100 från marken. Fyll därefter tillbaka jord runt om formarna, som fylls med betong. Tryck fast plattjärnsbeslag och stolpskor, se detalj B för placering i plint typ 1 – 3, i den ännu inte hårda betongen.

Stomme

Kapa två stycken limträpelare 90 x 90 i hållfasthetsklass GL30h bottenbalkar till längden 840 B2 och en bottenbalk till 3 750 B1. Placera dem mellan plattjärnsbeslagen på plintarna och fäst enligt detalj C. Se väggplan och väggelevationer 1 – 4 och kapa pelarna till rätt längder. Var noga med att få ett rakt sågsnitt vid kapningen så att pelarnas ändar får en så plan yta som möjligt att ta upp last emot.

Montera pelartyp P3 till plint typ 2 enligt detalj D och pelartyp P4 till plint typ 3 enligt detalj E. Alla pelare stagas provisoriskt till dess att tak och plywoodskivor är på plats.

Pelartyp P1 och P2 fästs till balkarna B1 och B2 enligt detalj F – H.

Stommen stabiliseras med plywood på insida och utsida vägg som fästs med spik 2,0 – 50, c 100. Skivorna monteras med minst 3 rörelsefog och sätts upp när takbalkarna är på plats. Spikläkt monteras till takbalkar med spik 2,8 – 75, c 300 för att fästa plywood insida vägg. Se sektion 1 till 4. En skivlängd är 2 440. För att en skiva ska räcka från golv till tak monteras skivan 40 från nederkant bottenbalk och avslutas 25 från överkant spikläkt. Plywoodskivorna spikas längs alla sidor.

Tak

Kapa takbalkarna av limträ till längden 3 750. Montera därefter balkskor till takbalken T1 i de lägen som takplan visar att takbalkar T2 och T3 ska fästas in i. Observera T2 fästs med balksko, typ I, med invikta flänsar. Balkskorna fästs enligt detalj I och J.

 

Lyft upp takbalk T1 på pelare P1 och P2 och montera den till dessa enligt detalj F – H med spikplåt.

Förmontera balkskor för infästning av kortlingar K1 och K2 på takbalkar T2 och T3 medan de ligger på marken. Lyft därefter upp takbalkar T2 och T3 och lägg dem i och förankra till balkskorna som sitter på T1.

Kapa upp kortlingar till rätt längder och fäst dem mellan takbalkarna enligt detalj K.

Takfallet byggs upp med takläkt som spikas till takbalkar T2 och T3 med spik 2,8 – 75, c 300. Se plan taklutning. På de två stycken T3 som ligger längst bort från mitten av taket läggs en kluven 45 x 95 (24) som är 95 hög i ena änden och 20 hög i andra. Takläkten fasas något så underlagssponten, 23 x 95, ligger så plant som möjligt på takläkten.

Upptill på fasad 4 finns en taksarg och genom en slits i denna avvattnas taket, se detalj L.

Montera yttertak av underlagsspont 23 x 95. Vänd den hyvlade sidan ner.

Boden är här föreslagen till att ha gräs och växter på taket. Ett sådant tak är normalt uppbyggt av minst ett tätskiktslager mot underlagssponten, eventuellt en rotskyddsfolie, dräneringslager, vattenhållande lager och jordfyllning. Maximal höjd på uppbyggnaden varierar med lutningen på taket för Trädgårdsboden, men ligger mellan 90 och 180. Kontrollera med din grästaksleverantör vilken typ av växtlighet som är lämplig i det område du bor i, samt vad de föreslår för typ av uppbyggnadsmaterial.

Lägg ut tätskikt på taket så snart som möjligt efter inbrädningen.

Fasad

Fasaden består av plywood som också stabiliserar boden genom skivverkan mot horisontella krafter i form av vind.

Fasad 1 har en öppningsbar yttervägg i form av två bågformade dörrar av plywood.

Börja med den vänstra dörren. Lägg två stycken plywoodskivor, 1 220 x 2 440, med långsidorna mot varandra med en rörelsefog med bredden 3. Skarva ihop skivorna genom att fästa en plywoodremsa över rörelsefogen. Skruva skarvremsan, som ska vara cirka 200 bred, med spaxskruv ø 2,5 x 20, c 100 på var sida om rörelsefogen. Förläng och bredda skivorna ytterligare genom att på samma sätt skarva ihop skivor så att en tillräcklig dörrbredd fås för att såga ut en kvartscirkel med radien 2 800. Förslagsvis tillverkas en passare av ett snöre med längden 2 800 för att markera ut radien på skivorna.

Gör på samma sätt för den högra dörren med radien 2 400.

Rita ut överlappningen av den vänstra bågformade dörren på den högra. Såga ut mötet.

Skarva därefter ihop skivor till den delen av fasaden som hänger ned från taket och möter dörrarna. Rita ut dörrarnas kontur på skivan och såga ur. Den nedhängande fasaddelen spikas till takbalken T2 och till bakomliggande pelare P2 och P3 med spik 2,0 – 50, c 200.

Fasad 2 består av ett antal plywoodskivor som sågas så det uppstår ett trädliknande mönster. De två yttersta skivorna är inte öppningsbara, men de tre i mitten öppnas genom att hängas upp i vinkelgångjärn på pelare P1 och P4.

Fasad 3 består av en hylluppbyggnad. Montera dock först utvändigt hela plywoodskivor mellan pelare P2 och P3 innan hyllorna byggs upp utanpå – även denna del är stabiliserande. För uppbyggnad av hyllväggen, se elevation hyllvägg.

Fasad 4 har ett stort runt fönster mitt på fasaden. Mät och såga ut ett hål med radien 1 000 ur plywoodskivorna som fästs mellan de två pelarna P1. Som fönster fästs sedan en 2 275 x 2 275 x 4 stor glasskiva utanpå fasaden. För att vatten inte ska samlas mellan plywoodskivan och glaset monteras glasskivan med ett mellanrum i form av en bricka av gummi med tjocklek 5 mellan fasad och glas för att vattnet ska kunna rinna emellan.

På fasadens ytterkanter, mellan pelare P1 och P2, ska hela skivor fästas eftersom de också stabiliserar boden mot vind och andra krafter i sidled.

För målning av fasaden läs mer i byggbeskrivning Nymålning av utvändigt trä.

 

 

Invändiga ytor

I tak spikas ytterpanel 22 x 95 upp med spik 2,3 – 60, med ett mellanrum på 5 mellan varje panelbräda. Panelbrädorna spikas till takbalkarna samt vid insida vägg fasad 3 fästs de i undersidan på en spikläkt som är fäst i sida takbalk med spik 2,8 – 75, se sektion 1 och sektion 2.

Materialspecifikation

www.byggbeskrivningar.se finns det möjlighet att få ut kaplista och materialspecifikation för Trädgårdsboden.

Klicka här för sajtkarta

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Dela sidan