Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här. stäng

Bra att veta om träskivor

Publicerad 2017-10-01

Träbaserade skivor

Användning – uppbyggnad

Träbaserade skivor är kanske vårt mest mångsidiga bygg- och inredningsmaterial. I byggnader används skivor till golv, väggar och tak. Skivor används även till möbler och i tunna skivor för baksidor till uppstyvning av bokhyllor. I inredning hittar du skivor som skåpsidor, skåpluckor eller bänkytor.

I bygg- och trävaruhandeln kan du få hjälp med att kapa till dina träskivor. Hemma kapar du stora format med fogsvans, cirkelsåg eller sticksåg med skivan lagd på stöd.

Skivorna framställs från trämaterial i form av stavar, faner, spån eller fibrer. Skivor tillverkas enligt olika Europastandarder. För CE-märkta byggskivor framgår huvudändamålet av märkningen (golv, vägg eller tak).

Alla mått är i millimeter där inget annat anges.

 

Huvudtyperna av träbaserade skivor är: 

Plywood

Plywoodskivor (kryssfaner) är uppbyggda av ett ojämnt antal sammanlimmade tunna faner. Fanerskikten är lagda vinkelrätt mot varandra. Faneren framställs genom skärning (hyvling) eller svarvning. Då trämönstret är viktigt för upplevelsen är sättet på vilket fanertillverkningen gått till avgörande. Mönstret av årsringar eller andra fiberstörningar (särdrag) hos trämaterialet ger karaktär. Det finns plywoodtyper som är belagda med tunna ytskikt av melamin eller plastimpregnerat papper (formplywood). Ett på papperet tryckt mönster kan ge karaktär av olika träslag. Faner med genomskurna kvistar ger stor variation åt ytorna. I vissa kvaliteter är eventuella kvisthål i ytfaneret spacklade så att resultatet är en slät yta. Vid användningen av plywood utnyttjar man att skivorna oftast är mycket styvare och starkare i den ena riktningen.

Genom sin uppbyggnad är plywood ett material som kan sågas i alla former. Plywood är det vanliga materialet i pussel.

Plywood limmas vanligen med fenolhartslim, som i princip är ett vattenfast lim. Plywood går därför att använda vid gjutningar och till fasader, tak, båtar och husvagnar.

Spånskivor

Spånskivor tillverkas i en kontinuerligt löpande bana där lager av limbelagda fina och grova spån i olika skikt pressas och härdas med värme. Det fina spånet ger skivan en yta lämplig för till exempel målning. Spånskivor används till exempel till undergolv, väggar, innertak, möbler och inredning.

Genom processen där spån strös på en bana och lägger sig till rätta delvis i transportriktningen får spånskivor en viss skillnad i egenskaper i de olika riktningarna bredd och längd.

Det vanligaste limmet för spånskivor är karbamidlim (urea).

OSB-skivor

OSB-skivor (Oriented Stranded Board, strimlespånskivor) känns igen på de stora flata spån som även ligger i skivans yta. Skivorna är särskilt tåliga mot bräckage i hörnen. Precis som i plywood har OSB-skivan tydliga huvudriktningar. Spånen nära skivytan ligger i skivans längdriktning medan spånen i mittdelen ligger vinkelrätt mot längdriktningen. Spånen kan vara av såväl barr- som lövträ.
Limmet kan vara fenollim i pulverform eller melaminlim. OSB-skivor används till exempel i väggar och emballage.

Våttillverkade träfiberskivor

Våttillverkade träfiberskivor (masonite) tillverkas av fibrer som framställts ur träet med hjälp av kraftig ångbehandling, malning eller raffinering. Fibrerna hanteras uppslammade i vatten och förs ut på en trådmatta där vattnet rinner av. Olika högt presstryck ger sedan skivor med olika egenskaper, från porösa till hårda. Normalt är fibrerna sammanhållna med de limämnen som finns naturligt i träet, samt små mängder fenollim.

Hårda träfiberskivor har en tydlig slät framsida och en baksida med mönster från trådmattan som följt med in i pressen. Skivorna värmehärdas och vissa behandlas med olja före värmehärdningen.

Torrtillverkade träfiberskivor

 

MDF-skivor (Medium Density Fibreboard) är torrtillverkade träfiberskivor. Utgångsmaterialet är torra karbamidbelimmade fibrer.

I MDF har man lyckats nå ett nästan helt homogent material. MDF-skivan är mycket jämn i sina egenskaper, till exempel vid målning. Spår som frästs som dekoration i en kökslucka har samma färginträngning i alla riktningar. MDF-skivor används till exempel i möbler och inredning.

Cementbundna spånskivor

I cementbundna spånskivor binds spånen samman av cement. Skivorna har som särskilda egenskaper sin beständighet mot brand och mikrobiell nedbrytning.

Melaminbelagda skivor

Melaminskiktet på belagda skivor tillverkas genom värmepressning (härdning) av flera pappersskikt impregnerade med plast. Pappersskikten blir till ett mycket tunt ytskikt. Det tunna melaminskiktet ger dekorativa effekter och en tålig yta. Melaminskikt på spånskiva är det vanligaste. Fuktrörelserna kan vara lite olika mellan en spånskiva och ett melaminskikt varför det bästa är att båda skivsidorna är belagda. Om bara den ena sidan är belagd kan skivan bli skev. Melaminbelagda skivor används till exempel i möbler och inredning.

Träullsskivor

Träullsskivor tillverkas av träull som binds med cement. Cement härdar kemiskt med vatten. Träull består av halvmeterlånga, ett par millimeter breda träspån som hyvlats fram ur rundved. Träullsskivorna har särskilt goda egenskaper när det gäller ljudabsorption och brand. Skivorna används i tak eller i bullerskärmar som ljudabsorbent. Skivorna är ett öppet material som tillåter luft och fukt att transporteras.

Limfog

Limfog består av torkat massivt trä. Skivorna är hoplimmade av 40 – 45 breda trälameller. Limmet är vattenburet. Limfogen är plan, putsad och torkad. Limfog används till exempel till bänkskivor och hyllplan.

Läs mer om limfog i byggbeskrivning Snickra med limfog. I byggbeskrivningen finns många tips och råd som gäller för de flesta typer av träskivor.

Lamellträ

Lamellträ är i princip en skiva av limfog som förstärkts med symmetriskt pålimmade faner eller träfiberskivor. För bokhyllor ger lamellträ limfogskivans bärförmåga och fanerets eller den hårda träfiberskivans utseende och ytegenskaper.

Egenskaper

Beständighet

Beständigheten hos skivor är i princip som hos trä. Alla träbaserade skivor är i princip obegränsat beständiga i torrt klimat. Frånsett cementbundna spånskivor är träbaserade skivor inte lämpliga i mycket fuktiga miljöer såvida det inte rör en exponering under en begränsad tid av till exempel 5 år. Beständigheten begränsas av trämaterialet och limmet/limningen. Porösa skivor har lättare att angripas av mikrobiell påväxt. Plywood kan få ökad beständighet genom impregnering med kemiskt träskydd. Masonite kan göras mer beständig genom oljehärdning. Spånskivor kan få ökad beständighet genom val av särskilda limtyper, till exempel melamin.

Skivytor mot fuktiga utrymmen kan skyddas mot mikrobiell påväxt och liknande med särskild behandling hos skivtillverkaren. Cementbundna spånskivor är särskilt beständiga mot brand och biologisk nedbrytning.

Brandsäkerhet

Alla träbaserade skivor utom porösa skivor uppfyller samma brandtekniska materialkrav som vanligt trä.

Träskivors bidrag till brandmotståndet hos vägg- och bjälklagselement står i relation till deras tjocklek. De används med fördel bakom en gipsskiva, som både skyddar i brandens initialskede och försenar förkolning av bakomliggande materialskikt. Brandmotståndet beror på hela elements uppbyggnad. Brandmotstånd kan uppnås i minst 60 minuter för både bärande och icke bärande rumsavskiljande väggar.

Fuktrörelser

Alla trämaterial kommer i jämvikt med omgivande fuktighet. Trä ger fuktrörelser. Det krymper och sväller. I skivan är denna rörelse mer eller mindre uttalad och ibland beroende på träspånens eller fanerens huvudriktning. Skivor som monteras torrare än de kommer att bli i den färdiga konstruktionen riskerar att svälla och bukta sig. Till exempel bör tunn masonite på innerväggar fuktas ned före montering. Träskivorna ska monteras med rörelsefogar. För plywood och andra tjockare skivor i yttertak ska det finnas rörelsemån i alla fogar. Fäst skivorna så att det blir ett mellanrum motsvarande 1 mm/m skivbredd/längd (Observera Slå alltså inte ihop sponten helt) eller följ skivtillverkarens anvisningar.

De yttre ytorna i en byggnad vetter mot fuktigare miljöer. Ett exempel är undersidan på en blindbotten i en krypgrund. Blindbottenplywood, som kan ge full bärighet att kliva på mellan bottenbjälklagets golvbjälkar, levereras med ett särskilt godkänt mögelskydd.

Hållfasthet och styvhet

Det självklara valet för golv på golvbjälkar är en träbaserad skiva, till exempel golvspånskiva eller golvplywood. Skivan kombinerar bärningen mellan golvbjälkarna med tåligheten mot punktlaster. Valet av skiva bestäms ofta av den styvhet som krävs. Ett sviktande golv kan trots svikten ha alldeles tillräcklig bärförmåga, men ett golv får inte upplevas som obehagligt genom sin svikt. För dimensionering och utförande av bärande konstruktioner gäller Eurokod 5 och gällande EKS (Europeiska konstruktionsstandarder).

Densitet

Densitet anger hur tungt materialet är för en viss volym. Densiteten anges i kg/m3. Många av de tyngsta tropiska träslagen kan i torrt tillstånd ha en densitet på över 1 000 kg/m3. De sjunker i vatten. Det lättaste träslaget (balsa) har en densitet som lägst kring 40 kg/m3.

Skivors densitet avgörs bland annat av trämaterialet, pressningen och mängden lim. Av träfiberskivor (våt- och torrtillverkade träfiberskivor) finns skivor med densitet från 230 kg/m3 till
1 000 kg/m3. Spånskivor har en densitet på cirka 670 kg/m3. Plywood har en densitet på cirka 500 kg/m3. En spånskiva 22 x 600 x 1 800 väger cirka 17 kg.

Kvalitet och märkning

För att passa bäst till olika användningar görs skivor i olika kvalitet med skilda egenskaper. Skivorna har ofta en fram- (ofta kallad godsida) och en baksida.

Skivor för byggändamål ska vara CE-märkta.          

Plywood

För plywood är ofta karaktären på kvistarna på skivans framsida det viktigaste. Av historiska skäl finns flera metoder för att ange ytornas utseende. Inom samma klass kan stora variationer förekomma. I skivtillverkarnas produktkataloger finns exempel på ytor med olika mängd och storlek på kvistarna. I vissa kvaliteter kan även hål finnas efter urfallna kvistar i ytfaneret. Beakta att även om en kvalitetsregel anger ”obegränsat” så finns en naturlig begränsning genom trädets växtsätt.

För furuplywood och plywood av lövträ gäller beteckningarna B, BB och X. B står för en yta med endast mycket små kvistar. De små urfallna kvistarna och sprickorna som finns i faneret är ispacklade. Ytan är putsad. X står för en yta med möjligheten till ett stort antal (även stora) kvistar, kvisthål och sprickor. BB är en kvalitet mellan B och X.

Byggplywood och konstruktionsplywood har beteckningar dels enligt ISO- och Europastandarder, dels enligt amerikanska regler.

I standarderna finns en klass E som i praktiken står för fanerytor helt utan kvistar. Standarderna klassar sedan ytorna med romerska siffror I, II, III och IV. I är klassen med minst kvistar och kvisthål. En sammanfattande beteckning för såväl fram- som baksidan kan då vara till exempel II/III.

De amerikanska reglerna har (med ökande tillåten mängd kvistar) klasserna A, B, C och D. Ett P i beteckningen anger att kvisthål och sprickor lagats så att skivytan är slät. En sammanfattande beteckning för såväl fram- som baksidan kan då vara till exempel CPC.

Konstruktionsplywood får användas till bärande konstruktioner enligt Boverkets byggregler, BBR. All konstruktionsplywood är CE-märkt. CE märkningen ger en koppling till tillhörande handling där värdena på den hållfasthet som får utnyttjas framgår. För konstruktionsplywood i Sverige är det viktigast att beakta hur plywoodens typ, uppbyggnad och tjocklek kan länkas till tillverkarens prestandadeklaration/produktbeskrivning. För varje skiva konstruktionsplywood ska CE-märkningen vara kompletterad med den produktstandard som gäller. Tillverkaren kan ha en egen definition av sin kvalitet (produktstandard) eller hänvisa till Europastandarden EN 636. Där anges”-3” för användning utvändigt och ”S” för bärande funktion. Skivan skall också märkas med sin nominella tjocklek och träslaget. Om CE märkningen av praktiska skäl inte är lämplig att göra på själva skivan, kan märkningen göras på en etikett på skivan eller på paketet.

En formplywood är avsedd för ytor i formar för betonggjutning. På båda sidorna av skivan har en helt slät faneryta belagts med plastimpregnerade pappersskikt. Formplywood har stor användning för andra ändamål, i lantbruk, i transportfordon och till skyltar. Genom att prägla ett mönster i ytbeläggningen kan man åstadkomma halkskydd.

Spånskivor

Spånskivor betecknas efter avsedd användning, till exempel möbel, bygg, golv, innertak etcetera. Beteckning för spånskivors fuktbeständighet är av historiska skäl indelad i V20 och V313. V313 är den fukttröga typen. Europastandarden för spånskivor delar in skivorna efter avsedd användning i P1 till P7. Typerna P1 och P2 är avsedda för allmän användning och för inredning och möbler i torra lokaler. Typ P3 gäller motsvarande men i fuktigare omgivning. Typerna P4 till P7 kan användas i olika situationer i bärande konstruktioner enligt Eurokod 5.

OSB-skivor

OSB-skivor finns i typerna 1, 2, 3 och 4. Typ OSB/1 är för allmän användning och för inredning i torra lokaler. Typ 4 är den tyngsta och mest fuktbeständiga. Typerna OSB/2 till OSB/4 kan användas i olika situationer i bärande konstruktioner enligt Eurokod 5.

Träfiberskivor

Våttillverkade träfiberskivor (masonite) delas in i huvudtyperna porösa, medelhårda och hårda.

Torrtillverkade träfiberskivor (MDF) finns med olika fuktbeständighet och förädling som böjbar eller fanerad.

Cementbundna spånskivor

Cementbundna spånskivor beskrivs efter avsedd användning, eventuell genomfärgning, ytans egenskaper och skivans form och kantprofilering. Skivorna kan vara specialtillverkade för att vara lämpliga i våtrum eller i fasad.

Träullsskivor

Träullsskivor beskrivs efter användning, färg och den struktur som ges av träullens bredd, till exempel undertak, vit, finhyvlad.

Lamellträ

Lamellträ beskrivs efter basmaterialet (furustavar till exempel) och typen av ytbeläggning (faner, träfiberskiva, melamin). Ett exempel är ”boardlamell” där board används för att beteckna våttillverkad träfiberskiva.

CE-märkning

Skivor för byggändamål ska vara CE-märkta. Det gäller skivor i såväl bärande som icke bärande funktion. Möjliga användningar delas in i klasserna invändigt torrt, fuktigt och till ytterytor.

CE-märkningen innebär att skivans kvalitetsegenskaper uppfyller en specifik standard för den användning som anges i märkningen. Märkningen omfattar bland annat tillverkare, tillverkningsår, kontrollorgan, avsedd användning, tjocklek och hållfasthetsvärden. Märkningen kan finnas på själva skivan, på en etikett eller i medföljande dokument. Kravet på kontroll och märkning är också beroende på om skivan är särskilt brandklassad.

Mått

Bredd och längd

Skivors mått anges i millimeter. Vanligaste måtten (bredd och längd) är anpassat för modulen 300. Mått för tumsystemet förekommer. För våningshöga skivor finns längden 2 500. Exempel på format är 1 200 x 2 400 och 1 200 x 2 500.

För golvskivor, som ska ha sina kortskarvar mitt på reglarna, måste skivlängden och regelavståndet samordnas.

Skivor med profilerade kanter, till exempel skivor som är spontade, behöver två breddmått och två längdmått. Det större måttet gäller yttermåtten och benämns i handelsledet den totala bredden och det mindre måttet kallas täckande bredd. Exempel på dubbla mått är täckande mått 600 x 1 800 med totalmått 620 x 1 820.

Tjocklek

Skivor, särskilt oputsad plywood, kan skilja i tjocklek mellan olika skivtillverkare och leveranser. Att just dina skivor har rätt tjocklek kan du kontrollera genom att mäta en hel bunt. På buntens märkning står det i princip alltid hur många skivor det är.

Toleranser

Är det särskilt viktigt för dig med allra högsta noggrannhet på rätvinklighet så vänd två skivor i samma bunt mot varandra och känn i hörnen. Då ska det synas eller kännas högst någon millimeters differens mellan två på varandra liggande hörn.

Tips! Scrolla tabeller i sidled för att se all info.

Måttoleranser * för olika typer av träskivor
Skivtyp Tjocklek
putsad
Tjocklek
oputsad
Bredd Längd Kantrakhet
per meter
Rätvinklighet
per meter
Plywood - 0,8
+ 0,6
- 0,8
+ 1,2
± 3,5 ± 3,5 1,0 1,0
Spånskivor ± 0,3 - 0,3
+ 1,7
± 5,0 ± 5,0 1,5 2,0
OSB-skivor ± 0,3 - 0,8 ± 3,0 ± 3,0 1,5 2,0
Masonite, hård,
tjocklek 5
± 0,5 - ± 2,0 ± 2,0 1,5 2,0
MDF, tjocklek 10 ± 0,2 - ± 2,0 ± 2,0 1,5 2,0
Cementbundna
spånskivor
± 0,3 ± 1,0 ± 5,0 ± 5,0 1,5 2,0
Melaminbelagda
skivor **, tjocklek >20
formatskurna,
tvåsidigt belagda
± 0,5 - ± 2,5 ± 2,5 1,5 2,0
Träullsskivor - - 3,0
+ 1,0
- 3,0
+ 1,0
- 3,0
+ 1,0
0,5 0,5
Lamellträ - 0,0
+ 0,5
- - 0,0
+5,0
- 0,0
+10,0
0,5 0,5
Alla mått är i millimeter.
* Toleranserna gäller för träskivor vid av skivtillverkaren angiven fuktkvot,
vanligtvis 7 – 9 %.
** Kravet på ytplanhet är ≤ 2.

 

Golv

Golv ligger på golvbjälkar, på ett plant underlag eller är flytande på sand eller cellplast.

För golvbjälkar på centrumavstånd 600 är 22 golvspånskiva vanligast. 18 golvplywood fyller samma funktion. Sponten mellan skivornas tvärskarvar ligger rakt över golvbjälken. Fogen förskjuts så att intilliggande skivrader inte fogas över samma golvbjälke. Fogar mellan golvbjälkarna ska ha limmad spont.

För golv över betong, flytande golv och renoveringsgolv finns särskilda rekommendationer. Se separat anvisning från skivtillverkaren.

Vid klinkergolv behövs den styvhet som fås av 22 golvspånskiva på golvbjälkar centrumavstånd 300 enligt Byggkeramikrådets branschregler för våtrum, BBV.

Slipning av fogar före läggning av golvmatta ska ske först sedan golvskivorna torkat ordentligt.

För horisontella ytor med hårt slitage som flak på släpvagnar används plywood med inpräglat halkskyddande mönster, så kallad slitskyddsplywood.

 

För skydd mot slitage och fukt under byggtiden kan det vara en fördel att undergolven utgörs av spånskivor av den fuktbeständiga typen V 313, alternativt tunna träfiberskivor – masonite.

Väggar

Skivmaterial i väggar har ofta funktionen att vindstabilisera hela byggnaden.

Väggskivor som inte täcks med gipsskiva kräver särskild hänsyn om skivfogarna ska ingå i en helt slät färdig yta. Det kan gälla limmad spont och rörelsefogar mot golv, tak och hörn.

Infästningar i väggar för hyllor, konsoler, tavlor med mera görs med spik, träskruv eller X-krok. Vid stora belastningar i tunna skivor används gärna genomgående expanderande infästningar. Skivtillverkarens uppgift om maxlast gäller den last som uppnås vid provning.

I kök och badrum kan extra förstärkning (kortling) behövas bakom skivorna för upphängning av skåp, handfat och vägghängd toalett.

För fasader finns exteriörkvaliteter av de flesta skivtyperna.

Rörelsefogar bör motsvara 1 mm/m skivbredd/längd eller enligt skivtillverkarens anvisningar.

Tak

Yttertak

Träskivor i yttertak finns som skydd under takpannor för vattenavledning. Taket ska då vara genomtrampningssäkert.

Till yttertak används främst våttillverkade träfiberskivor i underlagstak och, för bärande funktion, takplywood. Också vid renovering av gamla tak kan masonite underlagstak användas. De våttillverkade träfiberskivorna läggs då i vågor mellan ströläkt och bärläkt.

Innertak

Skivor i innertak med synliga skarvar bidrar till rummets estetik. Kantprofilering möjliggör dold infästning. Skivorna monteras på glespanel centrumavstånd 300 eller vid renovering direkt mot det gamla innertaket.

För bjälklag finns krav från Arbetsmiljöverket på säkerhet mot genomtrampning. Träskivor med rätt infästning enligt skivtillverkarens anvisningar uppfyller detta krav.

Dimensionering

Bärande konstruktioner ska dimensioneras för styvhet och bärförmåga mot de laster som kan uppträda. Regelverket för dimensionering ansvarar Boverket för. Eurokod 5 samt gällande EKS (Europeiska konstruktionsstandarder) gäller för dimensionering av träkonstruktioner. Det finns regler för hur tätt det är lämpligt att skruva eller spika och för hur raka pelare och takstolar ska vara. För att få rätt dimensionering/utförande bör man alltid anlita en erfaren byggnadsingenjör/byggnadskonstruktör.

Hantering och lagring

Träskivor bör lagras inomhus. De är vid leverans från skivtillverkaren normalt nedtorkade till fuktkvot 7 – 9 %. Skivor som är oskyddade i sina buntar, som transporteras och lagras länge utomhus eller bara under tak tar upp fukt och sväller i kanterna. Det blir en ojämn fuktfördelning som resulterar i skeva skivor. När fukten i skivorna senare jämnas ut så blir skivorna plana igen.

Skivorna ska skyddas under transport och lagring. Emballeringen sker med papp eller luftigt med presenning eller plast. Blir det kondens under plasten så måste emballaget öppnas. Buntarna med skivor får inte stå direkt på underlaget. Det ska alltid finnas underslag.

Skivor som ska monteras inomhus kan ställas upp i solfjäderform i ett hörn i lokalen så att fukten i skivorna kan jämnas ut.

För att slippa skador på översta och understa skivan i en bunt kan buntbanden behöva klippas upp. Det förekommer att skivorna i fabriken har buntats så att den översta skivan har sin godsida nedåt. Det kan också finnas särskilda skydd för kantprofileringen.

Om du lagrar enstaka skivor mot en vägg i garaget eller i källaren så tänk på att det ska vara luftning både mot golvet och mot väggen. Träreglar 45 x 95 fungerar bra som underslag. Om det är känsligt med trä direkt mot betongen så lägg grundpapp eller 0,20 åldringsbeständig plastfolie emellan.

Bearbetning

Bearbetning gäller främst borrning och sågning. Tänk alltid på hur det går med skivans godsida där verktyget går ut ur materialet. Sågning är aktuellt med fogsvans, cirkelsåg, sticksåg eller bordscirkelsåg.

Med fogsvansen sågar du från skivans godsida (översida). Med cirkelsåg eller bordscirkelsåg sågar du så att tänderna vid rotationen går in i godsidan (undersidan). Sticksågen ska hållas mot baksidan och med försiktig matning. Korta, enkla snitt kan göras med skivans godsida uppåt med sticksågen underifrån.

Borrning görs med träborr. Borrar du från baksidan så använd en bit som offerträ som är tryckt mot godsidan (undersidan) där borret går ut. Borra långsamt.

Läs mer i byggbeskrivning Snickarskola.

Ytbehandling

Träskivornas kanter är normalt mer porösa än ytorna. Kanterna skyddas där de ska vara synliga eller där de behöver skyddas mot fukt. Skyddet görs med färg, penetrerande grundolja, kantband, plastiskt trä eller spackel.

Målning sker med färger som är avsedda för trä. Vid användning av latexfärg för släta ljusa ytor kan en grundning med alkydoljefärg vara nödvändig. Även vid spackling eller tapetsering kan det bli aktuellt med en grundning om kraven på den färdiga ytan är höga.

Spik och skruv ska vara dolda eller försänkta cirka 1.

För skivor i fasad gäller för alkydoljefärg: 1) penetrerande grundolja, extra på kanter, 2) grundfärg, 3) toppmålning enligt färgtillverkarens anvisningar.

Exponerade skruv- eller spikförband kan kräva rostfritt material och särskild oljning eller tätbricka.

Läs mer i byggbeskrivningarna Nymålning av utvändigt trä, Måla utomhus och Måla inomhus.

Förband

Skivor kan fästas och fogas med spik, skruv, klammer eller limmas. Läs mer i byggbeskrivning Skruv- och Spikguide.

Undvik att använda skruv med försänkt skalle i en kraftig skruvdragare, som lätt ger en spräckt skivkant. Förband nära skivkanten klaras bäst genom förborrning för att skivan inte ska spräckas. Använd annars självborrande spånskive- och träfiberskruv.

Limning kan kombineras med spik eller skruv. Förbindaren fungerar då genom att hålla förbandet i läge och ge lite presstryck tills limmet torkat/härdat. Förbindaren kan också vara en säkerhet i ett skede då limförbandet av någon anledning gått upp.

De enklaste trälimmen stelnar/härdar genom att vatten avgår. Dessa lim kan inte användas mot belagda ytor.

Spont som fog levereras som kantprofilerade skivor. Notspår i båda skivorna och en lös fjäder är en annan möjlighet.

För att skapa ett gängat hål i en skiva finns islagsmuttrar. Ett hörn mellan skivor kan förstärkas med tappning, eventuellt med tappning och limning.

Enklaste sättet att skapa hörn mellan skivor är med en tunn regel inne i hörnet.

Tips

Mät upp den yta du ska täcka med skivor. Passbitar eller en rad med smala skivor behövs normalt. Det kan bli nödvändigt att börja med en rad kluvna skivor för att inte passraden ska bli för smal.

Var alltid noga med att följa skivtillverkarens monteringsanvisningar. Räkna inte med att skivor från olika skivtillverkare är utbytbara. Till exempel kan utformningen av spont för vägg- och golvskivor vara olika.

Miljö

Träbaserade material har stora miljöfördelar jämfört med de flesta andra byggmaterial. Grundläggande fördelar är att trämaterialen utvinns med förhållandevis liten energitillsats ur en förnybar resurs och att fotosyntesen vid skogens tillväxt binder koldioxid. Träskivor är ett mycket fördelaktigt val vad gäller resurshushållning, energianvändning, koldioxidutsläpp och avfall, sett ur ett helhetsperspektiv.

Träskivor kan återanvändas eller återvinnas som energiråvara. En skonsam demontering ökar möjligheten till återanvändning.

Träbaserade skivor är i stor utsträckning Svanenmärkta.

Vill du veta mer?

Vill du veta mer om träskivor, kontakta då TMF – Trä- och Möbelföretagen som är den svenska träskiveindustrins branschorgan för teknisk information och utveckling. 

Box 55525, 102 04 STOCKHOLM

Tel: 08-762 72 50 Fax: 08-762 72 24

E-post: info@tmf.se

www.tmf.se

Publicerad 2017-10-01

Klicka här för sajtkarta

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Dela sidan