Träets egenskaper

Trä är ett naturmaterial som efter användning kan återföras i det ekologiska systemet utan att förstöra miljön. Det är ett beprövat byggmaterial, det finns trähus som är över 1 000 år gamla.

De flesta byggmaterial innehåller fukt och påverkas av temperatur- och fuktvariationer. Trä sväller något vid fuktupptagning och krymper något vid uttorkning. En bräda som är till exempel 95 bred vid 16 % fuktkvot (fuktkvot = kvot av vattnets vikt och träets torrvikt) har efter nedtorkning till 10 % fuktkvot krympt cirka 1,5 mm på bredden. Trä tar upp och avger fukt snabbast från ändträ (kapytor) som därför bör skyddas.

Furu och gran till byggnadsvirke torkas efter sågning till cirka 16 % fuktkvot. Trä avsett till snickerier håller en fuktkvot på 8 – 12 %.

Alla mått är i mm där inget annat anges.

Sortering

Gran och furu sorteras vanligen i kvaliteterna G4-0 och G4-1, G4-2 och G4-3. G4-0 och G4-1 är de bästa kvaliteterna. Annan sortering förekommer.

Som byggvirke används i huvudsak G4-2 men även G4-3. Till invändiga panelbrädor, lister och golvträ används främst G4-0 och G4-1.

För bärande konstruktioner, till exempel takstolar och golvbjälkar används konstruktionsvirke som indelas i olika hållfasthetsklasser C14, C18, C24 och C30 enligt SS-EN 338. Vid större spännvidder (över 5,4 m) kan man med fördel använda balkar av limträ.

Impregnerat virke, träskyddsklass NTR/A och NTR/AB som framställs av furu, finns i de vanligaste dimensionerna för läkt, brädor, reglar och plank och används utomhus.

Att välja sort

Gran är det träslag som i första hand används till byggvirke. Till snickerier används av tradition furu men även gran kan med fördel användas.

Till utvändiga panelbrädor bör gran användas därför att gran (splinten) tar upp vatten långsammare än furu (splinten) och ger därmed en mer beständig fasad.

Undvik i tveksamma fall alltför tunna eller klena dimensioner. En tunn bräda spricker och kupar sig lättare än en tjock. Bärigheten hos en bjälke ökar mest med höjdmåttet. Bärande element av trä som bjälkar, takstolar etcetera ska dimensioneras av erfaren byggnadskonstruktör/byggnadsingenjör.

Här ser du hur sorterna normalt används

Ungefärliga relationer mellan de olika handelssorterna – kvalitetsklasserna.

Virkeskvaliteter

Vanliga trävaror med lämpliga handelssorter och träslag.

Invändiga lister, till exempel sockellist, foderlist och taklist indelas efter användning. Två sorter förekommer, sort A och B enligt svensk standard SS 232811. Sort A föreskrivs om trälisten ska ges en genomsynlig eller laserad ytbehandling. Vid täckmålning eller foliering räcker det att använda sort B.

En brädas ena flatsida är vänd mot centrum av den ursprungliga stocken. Den sidan kallas kärnsida, det vill säga är vänd mot kärnan. Om brädan får röra sig fritt kan den kupa sig något vid torkning (årsringarna strävar att räta ut sig). Man brukar ha kärnsidan synlig i till exempel paneler och golv då den anses mindre sprickbenägen och lämpligast att måla på.

Impregnerat trä

Trä impregnerat enligt SS-EN 351-1 och NTR Dokument nr 1:2017 beskriver fyra träskyddsklasser impregnerat trä av furu: NTR/M, NTR/A, NTR/AB och NTR/B. NTR Dokument nr 1:2017 Del 2 beskriver en träskyddsklass impregnerat trä av gran: NTR/Gran. Träskyddsklass NTR/M är främst avsedd för konstruktioner i havsvatten (salthalt 0,5 – 3 procent) på västkusten.

Träskyddsklass NTR/A och NTR/AB motsvarar det man i dagligt tal brukar kalla tryckimpregnerat trä. Träskyddsklass NTR/A används där trä är i kontakt med mark, sötvatten eller bräckt vatten samt konstruktioner ovan mark där personsäkerheten kräver att det inte försvagas eller som
kan vara svåra att inspektera eller byta ut. Exempel på användningsområde är stolpar, utvändiga trappor, tralläkt direkt på marken och balkonger med mera. Träskyddsklass NTR/AB används till trä ovan mark som är utsatt för väder och vind eller kondens men som inte är i kontakt med mark eller vatten och där utbyte av skadade delar eller personsäkerheten inte är av avgörande betydelse. Exempel på användningsområden är tralläkt ovan mark, staket och plank, vindskivor och utvändiga panelbrädor.

Träskyddsklass NTR/B används endast för färdigbearbetade utvändiga snickerier såsom fönster och ytterdörrar. Träskyddsklass NTR/Gran används till utvändiga panelbrädor, vindskivor, vattbrädor, ströläkt, bärläkt och spikläkt.

Företag som producerar impregnerat trä enligt NTR-standard står under kontroll av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. NTR-virket märks paketvis med nedanstående kvalitetsmärken. För sågat och hyvlat NTR-virke gäller även styckvis märkning med antingen NTR-märken eller motsvarande färgmärkning.

Impregnerat NTR-klassat trä kostar lite mer än obehandlat trä men bör användas till utsatta byggprodukter där risk för röta eller insektsangrepp föreligger.

Extra viktigt är att använda NTR-klassat trä i kontakt med mark eller vatten, eller där det är motiverat från säkerhetssynpunkt (till exempel balkonger och trappor), eller där det blir besvärligt och förenat med höga kostnader att byta ut.

Virke impregnerat med kreosot ska inte användas i bostadshus och bör inte användas i trädgårdsbygge.

Impregnerat virke träskyddsklass NTR/A och NTR/AB finns normalt i lager hos din bygg- och trävaruhandlare. Där kan du också få mer information om hur virket får användas.

Till följande utomhuskonstruktioner bör du välja tryckimpregnerat:

• Bärande konstruktioner i saltvatten (salthalt 0,5 – 3 procent) – virke träskyddsklass NTR/M (på västkusten), virke träskyddsklass NTR/A i övrigt saltvatten.
• Trä i sötvatten och i kontakt med mark – virke träskyddsklass NTR/A.
• Oskyddat trä utomhus på mark, betong, sten eller asfalt – virke träskyddsklass NTR/A.
• Oskyddat, fuktutsatt trä, ovan mark – virke träskyddsklass NTR/AB.
• Trä ovan mark i färdiga utvändiga snickerier – virke träskyddsklass NTR/B.

Läs mer i byggbeskrivning Bra att veta om impregnerat trä.

Limträ

Med limträ menas balkar eller pelare bestående av flera ihoplimmade brädor (lameller) med fiberriktningen i elementets längdriktning.

Limträ är ett konstruktionsmaterial som tillverkas i olika hållfasthetsklasser. Limträprodukter uppfyller högt ställda krav enligt en gemensam europeisk standard och de är underkastade mycket stränga kontrollrutiner vid tillverkningen. Företag som producerar limträ är underkastade kontroll av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, som är ett ackrediterat certifieringsorgan.

Tillverkningsstandard är hållfasthetsklass GL30 för limträ. Bokstäverna GL står för Glulam. Siffran 30 anger ett värde på hållfastheten. Efter siffran anges bokstaven c eller h, där c = combined, kombinerat limträ, h = homogeneous, homogent limträ. Limträbalk med breddmått smalare än 90 mm (klyvbalkar) har hållfasthetsklass GL28cs där bokstäverna cs = combined split, kombinerat klyvsågat limträ.

Från utseendesynpunkt finns olika utseendeklasser. Lagerdimensioner (se tabeller nedan) tillverkas med så kallade Renhyvlade ytor enligt svensk standard. Limträ tillverkas främst av gran, som är ljust gulvitt till färgen och limfogarna är i det närmaste osynliga.

Det lim som används till limträ uppfyller kraven för Limtyp I i limträstandarden, vilket innebär att limträet kan användas i samtliga klimatklasser. Limträ ska användas väl skyddat för nederbörd och annan fuktpåverkan.

Limträbalkar och -pelare levereras normalt obehandlade med någon form av skyddsemballage från limträtillverkaren.

Läs mer i byggbeskrivning Bra att veta om limträ.

Lagring och hantering

Virke kan för det mesta lagras utomhus om det skyddas mot nederbörd, solstrålning, smuts och markfukt. Trä som ska användas synligt inomhus, bör dock lagras i ett luftigt och torrt utrymme med inomhusklimat.

En kupévärmare på låg effekt kan användas. Stapla virket med läkt emellan och fixera det, det vill säga lås virket så att det inte har möjlighet att kupa eller vrida sig. Det går utmärkt att använda spännband.

Bygg med torrt virke. Det är lättare att bearbeta och du slipper problem med sprickor och formförändringar. Fukt kan ge upphov till mikrobiell påväxt. Skydda ditt trä mot fuktupptagning från angränsande material, som betong. Observera att det gäller även impregnerat trä.

Mått

Tvärsnittsmått och tillåtna måttavvikelser för sågat virke

Måtten för sågat virke gäller vid fuktkvot 20%. Från börmåttet tillåts följande toleranser på virket:

Tvärsnittsmått och tillåtna avvikelser för hyvlat virke

Måtten för hyvlat virke gäller vid fuktkvoten 20% enligt nedanstående tabell. Från börmåttet tillåts följande avvikelser på virket:

Fem goda råd

• Planera leveranserna och förbered uppställningsplats för virket! 
• Kontrollera träet vid lossning och reklamera eventuella felaktigheter snarast och innan virket används!
• Skydda trä mot nederbörd, solstrålning, nedsmutsning och markfukt under lagring och montering!
• Lagra träet luftigt och se till att fukt inte stängs inne under presenningar och dylikt!
• Trä för inbyggnad ska vara torrt och väl skyddat mot fuktupptagning från avgränsande material, till exempel betong och asfalt. Se till att stommen kommer under tak eller skyddas mot regn så snart som möjligt efter det att den rests!

Virkesåtgång

Omräkningstabellen för beräkning av åtgång (lm/m²). Observera att spill inte är medräknat. En god tumregel är att alltid räkna med 10 – 15 procent spill på grund av avkapning.

Virkesbenämningar

Benämningarna är i praktiken inte klart avgränsade. De varierar mellan sågverk och bygg- och trävaruhandel och lokalt över landet.

* Sparrar och bjälkar är virke med ingen eller högst 25 skillnad mellan tjocklek och bredd. För dimensioner till och med 175 x 200 används vanligen benämningen sparrar och för grövre dimensioner bjälkar.

Sortiment

Bygg- och trävaruhandlarna har ett rikt sortiment av virkesdimensioner och kvaliteter. Virket kapas vanligen i de standardiserade längderna 1 800, 2 100, 2 400 – 5 400 mm, det vill säga multiplar av 300 mm mellan 1 800 och 5 400 mm. Hos sågverk samt bygg- och trävaruhandlare lagerhålls normalt längder upp emot 5 400 mm. Större längder och exaktkapade längder kan beställas. Virke vid större längder är ofta fingerskarvat. På nästa uppslag visas de vanligaste profilerna och dimensionerna. Sortimentet kan givetvis variera mellan olika bygg- och trävaruhandlare. Ytterpaneler har oftast en sågad sida, i regel finsågad, eftersom målarfärg fäster bättre på sågad yta.

Mått anges i millimeter. För spontat virke och paneler anges största bredd. Täckande bredd och åtgång redovisas i tabellen under punkt 9 Virkesåtgång.

Ordförklaring

Sågat virke, virke med fyra sågade sidor.

Dimensionshyvlat virke, virke som hyvlats på fyra sidor för att erhålla ett visst tvärsnittsmått. Har utseendemässigt lägre kvalitet än planhyvlat virke och används främst för inbyggnad.

Råhyvlat (råplanat) virke, virke med rektangulärt tvärsnitt, en flatsida sågad (godsidan) och övriga sidor hyvlade eller rillade.

Planhyvlat (släthyvlat) virke, virke med fyra hyvlade sidor. Har utseendemässigt en högre kvalitet än dimensionshyvlat virke och används främst för synliga ytor inomhus.

Finsågad yta, virke som sågats efter torkning. Minst en flatsida har band- eller cirkelsågad yta. Används främst till utvändiga panelbrädor eftersom målarfärg får bättre fäste på en finsågad yta.

Spontat virke, virke med fjäder på den ena kantsidan och not (ränna, spår) på den andra för sammanfogning. Not + fjäder = spontfog.

Falsat virke, virke, vanligtvis panelbrädor, med längsgående vinkelrät nedskärning på kanterna som gör att två brädor överlappar varandra vid sammanfogning.

Vanliga profiler och dimensioner

Utöver följande sortiment förekommer andra profiler och dimensioner. Observera att bygg- och trävaruhandlarna ofta inte lagerhåller alla trävaror som visas här.

Utvändiga panelbrädor

Panelbrädor som ska användas som utvändig panel ska ha en finsågad eller rillad yta mot framsidan för att ytbehandlingen ska få bättre fäste i träunderlaget. I standarden SS 232813 anges att samtliga kantsidor som färgen ska fästa på ska vara rillade. Hörn som ska ytbehandlas och som är skarpare än 45° ska vara rundade eller fasade med 2 mm radie eller fasning med rillning. Till utvändiga panelbrädor används gran.

Invändiga panelbrädor

Lister

Exempel på dimensioner och kvaliteter för virke

1 Nockplanka
Hyvlat, 45 x 120–145, sort G4-2, gran.

2 Takstol
Hyvlat konstruktionsvirke, c 1200.

3 Vattbräda
Hyvlat, 22 x 120–145, sort G4-2 eller bättre, gran, alternativt impregnerat träskyddsklass NTR/AB.

4 Vindskiva
Finsågad yta, 22–28 x 120–145, sort G4-2 eller bättre, gran, alternativt impregnerat träskyddsklass NTR/AB.

5 Räckesöverliggare
Hyvlat, 34 x 95, sort G4-1 eller bättre, gran, alternativt impregnerat träskyddsklass NTR/A eller NTR/AB.

6 Spjäla
Finsågad yta, 22 x 70–145, sort G4-2 eller bättre, gran, alternativt impregnerat träskyddsklass NTR/AB.

7 Överliggare
Hyvlat, 45 x 95–145, sort G4-1 eller bättre, gran, alternativt impregnerat träskyddsklass NTR/AB.

8 Staketbräda
Finsågad yta, 22 x 70–145, sort G4-2 eller bättre, gran, alternativt impregnerat träskyddsklass NTR/AB.

9 Tvärregel
Hyvlat, 45 x 95, sort G4-2 eller bättre, gran, alternativt impregnerat träskyddsklass NTR/AB.

10 Stolpe
Hyvlat konstruktionsvirke, 45 x 95–145, alternativt impregnerat träskyddsklass NTR/A eller NTR/AB, c 1200. Infästes till ingjuten stolpsko enligt ritning.

11 Tralläkt
Hyvlat, 22–34 x 95–145, sort G4-2 eller bättre, impregnerat träskyddsklass NTR/AB. Rekommenderade centrumavstånd på underliggande bjälkar eller reglar med hänsyn till tjocklek på tralläkt:
22 – maximalt centrumavstånd 400,
28 – maximalt centrumavstånd 600,
34 – maximalt centrumavstånd 800.

12 Bjälke
Hyvlat konstruktionsvirke, 45 x 220, impregnerat träskyddsklass NTR/A, c 600 eller enligt dimensionering.

13 Kortling
Hyvlat konstruktionsvirke, 45 x 95–220.

14 Väggregel
Hyvlat konstruktionsvirke, 45 x 95–220, c 600 eller enligt dimensionering.

15 Syll
Hyvlat konstruktionsvirke, 45 x 95–220.

16 Hammarband
Hyvlat konstruktionsvirke, 45 x 95–220.

17 Golvbjälke
Hyvlat konstruktionsvirke, 45 x 220, c 600 eller enligt dimensionering.

18 Golvträ
Slätspont 27 x 95–145, sort G4-2 eller bättre, täckande bredd 85–135.

19 Innerväggspanel
Profilhyvlat, 15 x 70–120, sort G4-1 eller bättre.

20 Spikregel
Hyvlat, 34 x 45–70, sort G4-3 eller bättre.

21 Foder
Finsågad yta, 22 x 120–145, sort G4-2 eller bättre, gran.

22 Knutbräda
Finsågad yta, 22 x 120–145, sort G4-2 eller bättre, gran.

23 Ytterpanel
Finsågad yta, 22 x 95–145, sort G4-2 eller bättre, gran.

24 Underlagstak
Underlagsspont, 17 x 95, sort G4-2 – G4-3, gran, täckande bredd 85.

25 Ströläkt
Sågat, 25 x 25, sort G4-3.

26 Bärläkt
Sågat, 25 x 38, sort G4-2.

Alla mått är i mm där inget annat anges.

För ytterligare information om träkonstruktioner och detaljlösningar finns även Trärådhuset, www.traradhuset.se och TräGuiden,www.traguiden.se.